Penningtvätt

Årligen tvättas uppskattningsvis 2,1 - 4 procent av BNP.*

Det motsvarar 104,5 - 199 miljarder år 2020

För penningtvättsbrott döms, enligt 1 kap. 3 o 4 § lagen om straff för penningtvättsbrott, “om åtgärden syftar till att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde, den som

1. överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar annan sådan åtgärd med egendomen, eller
2. tillhandahåller, förvärvar eller upprättar en handling som kan ge en skenbar förklaring till innehavet av egendomen, deltar i transaktioner som utförs för skens skull, uppträder som bulvan eller vidtar annan sådan åtgärd.”

“För penningtvättsbrott döms även den som, utan att åtgärden har ett sådant syfte som anges i 3 §, otillbörligen främjar möjligheterna för någon att omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet.”

Åtgärderna ska vara av sådan art att de typiskt sett kan medföra att t.ex. egendomens samband med brott döljs. Det krävs inte att sambandet faktiskt har dolts för att penningtvätt ska anses föreligga

Penningtvätt är alltid koppat till andra brott, som exempelvis skattebrott, bokföringsbrott, narkotikabrott, människosmuggling, bedrägerier, eller rån. Det är som oftast vinstgenererande brott där vinsten är målet med brottet och vinsten/pengarna är vad som möjliggör fortsatt brottslighet.

Konsekvenserna av penningtvätt på samhället och individer är ekonomiska, sociala och politiska. Omfattningen av den brottslighet som möjliggörs genom penningtvätt har negativa konsekvenser på säkerheten men också ryktet för Sverige som land.

I Sverige består bekämpningen av penningtvätt av administrativa regler samt straffrättsliga regler. De administrativa finns i förebyggande syfte att förhindra att företag utnyttjas eller ska underlätta för att tvätta pengar. De straffrättsliga reglerna har till syfte att bestraffa den kriminelle samt avskräcka från brott.

*United Nations Office on Drugs and Crime, UNODC, 2011

Föregående
Föregående

Vad innebär Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism